En salig blandning men inget nytt
| Publicerat i Okategoriserat | 7 maj 2010
0
Den sista veckan har jag försökt se ikapp lite olika serier där jag legat efter, till att börja med ska jag säga att one tree hill är tillbaka och det är en serie jag saknat under det 2 månader långa uppehållet de haft under våren, egentligen ännu längre faktiskt nu när man tänker på att de inte sände under OS heller.. Det är i alla fall skönt att de är tillbaka, den känns lite lagom ljummen just nu och det är nästan då den serien är som bäst, intriger finns det såklart men de känns som småintriger och inte de stora svarta molnen som svävade över serien i de tidigare säsongerna..
United States of Tara håller på ta en helt ny sväng när nu Tara skapar nya personligheter samtidigt som de gamla är tillbaka och detta är kanske vad serien behöver bara de lyckas hålla tråden.
Deadliest Catch är inne på 6:e säsongen och jag tycker den är spännande, lite småintriger mellan båtarna gör att stämningen är lite råare än tidigare och en svår krabbfiskesäsong gör serien ännu roligare att titta på eftersom frustrationen från de personer som jobbar på de båtar som går dåligt går rätt igenom tvrutan.
Glee är tillbaka och så är även Sue Sylvester som ger serien så mycket extraenergi när hon använder alla fula knep i boken för att stänga ned Glee-Club.
Jag tror jag under de kommande veckorna ska sätta ihop ett dreamteam av sköna tv-seriekaraktärer som verkligen lyfter serier. Seriekaraktärerna ska vara udda och unika för att kunna ta en plats och nu i samma stund som idéen kläcktes blev jag riktigt sugen på börja skriva men det får nog vänta till efter helgen! Nu vet ni vad som väntar!
För en tid sedan skrev om om serien Community, missat det så tycker jag ni ska läsa 
Jag hittade en ny serie som vid första anblick såg rätt spännande ut, seriens namn är Dan For Mayor och är en kanadensisk sitcom. Serien handlar om bartendern Dan som av en händelse spottade ur sig att han skulle ställa upp i valet för att bli borgmästare i Wessex, Ontario. Med skyhöga odds emot ger han sig in i racet som ende kandidat mot den omåttligt populära Bud (den befintliga borgmästaren) men en trafikolycka senare är Bud ett minne blott och Dan är nu favorit till att bli borgmästare. Riktigt så lätt skulle det dock inte bli för Dan och han stöter på många problem på vägen!
Förra veckan började jag se Jamie Olivers realityserie Food Revolution där Jamie åker över atlanten till staden Huntington i Usa som är världens mest överviktstäta stad med målet om att ändra ett samhälles matvanor. Jamies matrevolution börjar i de skolan och han jobbar från start i uppförsbacke då samhället tvivlar på hans intentioner. De smått korrupta bestämmelserna runt skolmaten ställer också till stora problem och det är inte bara en och två gånger man sitter med hakan hängandes ned till bröstkorgen som t.ex. när vi får veta att pommes frites räknas som en grönsak och att barnen inte får använda knivar och gafflar före de är 12 år gamla!
Jag har tidigare skrivit om Blue Mountain State, serien som påminner om ”American pie”-filmerna. Denna kommer nu börja sändas på MTV! Jag blev helt chockad över detta eftersom MTV tillsammans med Ztv ligger så långt ned man kan komma i min prio-lista för tv-kanaler. I form utav de galna finländare ”The Dudesons” som snart gör Mtv.premiär och superhårda (eller menar jag höga?) amerikaner med guds-status i Blue Mountain State.
Något jag nyss lärde mig var att serien produceras av bl.a. Chris Romano och Eric Falconer som producerat den lite udda men mycket roliga serien It’s Always Sunny in Philadelphia, detta är en serie jag för tillfället håller på plöja mig igenom. Följde denna när den kom ut hösten 2005 men när första säsongen tog slut föll den ur mitt minne och nu, många säsonger senare, så är det dags igen. It’s Always Sunny in Philadelphia är en ganska skrikig och oorgansierad serie som känns stökig och lite lortig men alltid väldigt rolig. Handlingarna kan vara allt från det mest absurda till något ännu värre och står du bara ut med skrikandet så är detta en smått fantastisk serie som är riktigt underskattad av den svenska publiken. Tänkte låta wikipedia presentera karaktärerna i serien ytligare så får ni en förståelse för hur skruvad serien är!
Charlie är en väldigt högljöd person som ses som gängets ”efterblivna” medlem. Han har, trots sin usla hygien, bristande kunskap och svårigheter med att läsa och skriva – stor empati för andra människor (vilket inte visas så jättetydligt alla gånger dock) och han är en hejjare på att göra musik. Han skrev låten ”Dayman” som återkommer flera gånger under serien, han skrev en musikal som hette ”Dayman Cometh” som handlar om en pojke som säljs som sexslav av ett troll, och som en dag bryter sig loss från sina bojor. Charlie är kär i ”Servitrisen” som hon kallas, kärleken är dock inte besvarad, utan servitrisen motarbetar Charlie och avskyr honom från första början. Charlie går på droger, men inte vilka droger som helst, utan sniffar sprayfärg från sprayburkar.
Dee (eller Diandra som är hennes riktiga namn och nämns ibland) är den enda tjejen i gänget, och hon gör allt för att framstå som den mest smarta, när hon egentligen är lika självisk och korkad som de övriga i gänget. Har problem med att dejta rätt killar, antagligen för att hennes gäng oftast övertalar henne om att dom är efterblivna eller lider av någonting annat. Är syster till Dennis. Kallas även för ”Sweet Dee”
Dennis är Dees bror, en väldigt känslig och fåfäng kille. I musikalen ”Dayman Cometh” så spelade han Dayman som blir våldtagen av Nightman, innan dom till sist möts och konfronterar varandra. Han hade även en duo med Charlie. Började, tillsammans med Dee, knarka och supa för att kunna kvalifieras till socialbidrag. Men misslyckades med även detta. Dennis ställde upp i lokalvalet i ett avsnitt. Dennis blir också ratad av Charlie´s och Mac´s mammor när han försöker hämnas på Mac och Charlie genom att ligga med deras respektive mammor, både två uppger att anledning till att dom ratar Dennis är för att dom inte finner honom sexuellt attraktiv (speciellt Mac´s mamma framstår som en väldigt oatraktiv och äcklig tant vilket gör detta lite ironiskt).
Mac är den ”tuffa” (Han är självuppnämd ”bad ass”) i gänget. Blev ratad av en MILF (Dennis och Diandras mamma) som inte tyckte han var bra i sängen och bara var ute efter ett ”one night stand” (Ombytta roller här, Mac antar den generalliserade rollen av en kvinna och Dennis och Diandras mamma antar den mer manliga rollen) och tog detta väldigt tufft. Skiftar ofta lag mellan gänget och Frank, och förråder båda två hela tiden. Köpte puben för en halv smörgås, av Charlie.
Frank Reynolds är Dee och Dennis pappa – tills dem tar reda på att han inte alls kan vara det. Men dom avskyr ändå sin riktiga pappa för att han är så snäll mot dom. Frank är en kort, tjock och irriterande gubbe som har varit med i ett ”Gäng” på 50-talet, och som driver puben. Frank ett gubbslem av värsta klass, och i ”Nightman Cometh” spelade han trollet som säljer pojken som sexslav.
Whale Wars konceptet är riktigt bra, aktivister som försöker stoppa japanska fiskefartyg i deras jakt på valar. Valjakt är officiellt förbjuden men ett kryphål säger att ca 1000 valar får dödas varje år i forskningssyfte och det är detta kryphål de japanska fiskefartygen använder sig av. Sea shepherds som aktiviternas organisation heter seglar på det piratliknande fartyget Steve Irwin och de försöker göra allt som står i deras makt för att stoppa valjakten. Serien kändes spännande till en början men blev otroligt löjlig efter några avsnitt in i den då allt ska överdramatiseras och jag förlorade verkligen respekten för dessa aktivister och tycker synd om greenpeace som får skiten för det Sea Shepheards gör. Här är lite samlade incidenter som hänt och många utav dem är otroligt uppblåsta, allt för att media ska skriva om dem.
Sea Shepherd påstår att ett japanskt valfångstfartyg den 6 januari 2010 rammade deras trimaran Ady Gil nära Commonwealth bay i Antarktis och klöv den itu. Valfångarna hävdar emellertid att trimaranen kom för nära när gruppen försökte sabotera fartygets propellrar, och att kollisionen var ett misstag. Trimaranen hade sex besättningsmedlemmar ombord, som samtliga undkom med livet i behåll. Då Sea Shepherd använder sig av ramning som metod är det svårt att ange huruvida ramningen var en följd av Sea Shepherds agerande eller den japanska valfångarens, då det enligt sedvanerätten på sjön är det mindre, mer manöverdugliga fartyg som skall väja för större, särskilt som dessa går i yrkestrafik.
Paul Watson, organisationens ledare, hävdar att han blivit skjuten under 2009, under en incident som filmades av Discovery Channel. Detta skedde under en manöver från Sea Sheperd då de kastade smörsyraflaskor samt en substans vars syfte var att göra fartygets däck halt på den japanska flottan. Det japanska fartyget besvarade med att kasta tillbaka 7 stycken distraktionsgranater. Under denna episod lämnade Watson bryggan och hävdar att han blivit skjuten. Han hade på sig en skottsäker väst,och plockade fram en kula ur den. Kulan var ej deformerad som kulor vanligtvis blir vid träff mot skyddsvästar. Kulan kom från en pistol.
Känner du inte till United States of Tara så har du missat något, serien handlar om en familjemor med schizofreni, hennes 4 personligheter ställer till stora problem i hennes liv och även problem för familjen. Denna dramaserie är annorlunda i många aspekter just på grund utav sjukdomen som speglas. Det är en högkvalitativ serie med duktiga skådespelare som t.ex. Toni Collette (känd från filmer som Changing Lane, Dirty Deeds, About a boy mf.), John Corbett (My big fat greek wedding men kanske mest känd som Adrian, Carrie Bradshaws pojkvänn i Sex and the City).
Som ni trogna läsare säkert redan listat ut så har jag oftast en serie jag mer eller mindre sträck-ser som under sen hösten och delar av vintern då jag såg otroligt mycket Monk. När den tog slut så utforskade jag marknaden lite och sedan har jag nu börjat se väldigt mycket Skins. Serien har jag skrivit om tidigare så är ni inte bekanta med den så gå in i arkivet och läs om den. Det är en serie som jag bara tycker blir mörkare och mörkare, när jag nu för några dagar sedan började se säsong 3 så fick man en hel del nya karaktärer, Tony’s (en av huvudrollsinnehavarna i säsong 1 & 2) lillasyster Effy och hennes umgänge är dem vi nu får följa och en hel del problem från den tidigare säsongen blev aldrig lösta vilket har fått mig att ifrågasätta serierns vara eller inte vara… Jag kommer förmodligen ge den mitt fortsatta förtroende eftersom den är så pass beroendeframkallande som den är.
I USA har mars månad varit en bra månad för oss serieälskare… många nya serier har släpps som t.ex. Hiccups, Dan for Mayor, Players, The Bridge, The Pacific, Sons of Tucson, Food Revolution och Justified. Dessa hade jag tänkt försöka beta av omgående och självklart kommer ni kunna höra mitt utlåtande om dem här på bloggen. Har nu sett någon av dem så lämna gärna en kommentar!
För ett par år sedan så såg jag Courteney Cox göra comeback i serievärlden efter några års uppehåll från Vänner, då i serien Dirt där hon var en bossig nyhetsredaktör på en skvallertidning, serien hette Dirt och Courteney Cox var fantastiskt bra i den. Jag är nästan beredd och säga att hon gjorde serien bra tillsammans med några duktiga manusförfattare.
Nu är det åter igen dags för henne att vara med i en bra serieproduktion, tidigare i veckan påbörjade jag tittandet av Cougar Town och två dagar senare har jag sett de 17 avsnitt som kommit ut, det är ett bra betyg! Cougar Town handlar om Jules Cobb (Courteney Cox) och hon är en nyskild mamma med en som på 17 år. Hennes umgånge är grannskapet och en något yngre arbetskollega som försöker få in henne i dejtingvärden igen.
Nu i skrivande stund så gör jag lite efterforskningar på serien och ser att skaparen av serien är Bill Lawrence som också är skapare till Scrubs, en rolig detalj är att Bill Lawrence är gift med Christa Miller (hon som spelar Jordan i Scrubs) och i denna serie spelar hon grannfrun och bästa vännen Ellie. Även Ryan Biegel är med och skriver manus till serien, Bill Lawrence högra hand, han skiver även manus till Scrubs. Ryan Biegel är faktiskt med i serien i två avsnitt där han bir känd som ”shirtless guy” men när vi fått bekanta oss med honom är han Doug, jeansmodellen. Med i serien är också den fantastiskt vackra Spencer Locke (konstigt namn på en så vacker tjej), jag hoppas bara hon får en större roll i serien då hon spelar flickvännen till Jules son så jag tror risken är större att hon tyvärr snart försvinner…
Garry Unmarried är en skön tv-serie som nu kan se på kanal 5, den har en bra feel-good känsla över sig och det finns inte ett avsnitt som slutar olyckligt. Serien handlar om Garry som är en frånskild tvåbarnspappa som jobbar som målare men drömmer om att få jobba med sport som är hans största intresse. Serien är inte superbra men lockar fram en hel del skratt och i denna tv-tid så behövs dessa feel-good serier. Jag hade inte tänkt gå in mycket djupare på denna serien utan låter youtube-klipper ”do the talking”.
Jag ska inleda med att skriva att jag är otroligt förtjust i allt Apple producerar och har både macbook och iphone själv. Varje gång Apple har ett nytt event följer jag det med största intresse och jag är så nördig att jag kan sitta och se deras roliga reklamklipp ”I’m a Mac” hur många gånger som helst. Jag sitter och småmyser när jag ser en Mac dyka upp på filmer eller tv-serier men från och med igår då jag såg det senaste House-avsnittet (s06e15). Jag funderade på att sätta mig och klocka avsnittet och mäta hur mycket apple man faktiskt får se i avsnittet men nöjer mig med att skriva ett kritiskt blogginlägg istället. För er som inte sett avsnittet kan jag berätta att det var mycket!
Det är bra att ha vuxit upp i Sverige, vi ligger nästan längst fram i utvecklingen inom forskning, teknik, skola mm. Det är vad vi fått lära oss, vad jag fått erfara rent teknik och it-mässigt så ligger vi långt bakom. Varje dag finns det saker runt mig som gör att jag avundas framförallt amerikanerna. Visst att finanskrisen där varit bland de värsta i världen och att folk behöver 3 jobb och kan knappt klara sig på det men de har ju TiVo, de missar egentligen inget.. Skulle de glömma att ställa apparaten kan de starta boxee eller hulu och se allt där. De kan även ringa alla de känner med Google Voice gratis medans jag får sitta här i lilla Sverige och avundas och drömma om att tekniken kanske om 2-3-4… kanske till och med så länge som 10 år kommer över till Sverige. Jag hade tänkt skriva om ett till verktyg för att kunna streama film och tvserier idag som jag läst mycket gott om, men när jag nyss skulle testa sidan så fungerar den inte i Sverige, därav detta inlägg om att vi ligger efter i it-världen. Jag är bitter och vill till USA, så jag kan köpa en iPad i början av april!
Ända sedan How I met your mother startade för 5 säsonger sedan så har det varit ett kärt inslag i vardagen, det har varit min favoritserie och jag har har älskat nästan vartenda avsnitt. Jag började försvara serien nu när 5:e säsongen satte igång och vägrade öppna ögonen för vad som faktiskt hände men förnekelse kan man inte leva i hur länge som helst. Jag insåg efter veckans avsnitt av Himym att det numera bara är en medioker serie som frambringar en del skratt men inte de skrattsalvor som förr. Guldkanten är borta och den känns avlägsen, det tog mig 4 dagar från när jag ”lånat hem” avsnittet från internet tills jag såg det, i normala fall ser jag det 4-5 timmar efter att det kommer ut på internet! Jag vill inte på något sätt dödförklara serien precis som med Scrubs som jag fortfarande håller dörren på glänt för, dessa serier är bra men saknar magin de haft. Synd.